1. Beskrivning av Time-Tree här.
2. Måttuppgifter på banan & fotoceller här.
3. Stegar inkl. förklaring på hur stegar fungerar i DR här.


 



 

Kortfattad information & beskrivning
av Time-Tree

Denna information riktar sig i första hand till de företag/klubbar som har visat ett intresse för att köpa in en egen tidtagning (för dragracing). Nedan följer en enklare beskrivning av hur Time-Tree anläggningen fungerar, tekniskt och även ekonomiskt.

Time-Tree bygger på att man kan starta med få delar, och sedan utöka vartefter behovet ökar. Det som alltid behövs är 1 st dator (server) och själva tidtagningsenheten. För fotoceller gäller minst pre-stage, stage, start och mål. Utöver detta kan man sedan i sin egen takt utöka till en komplett anläggning.

Anläggningen är helt svensktillverkad och består i huvudsak av standardprodukter som går att hitta i näringslivet. Detta är en säkerhet för er när något går sönder, då går det att köpa/hitta reservkomponenter på ”Konsum”.

Den framtagna mjukvaran bygger helt på produkter från Microsoft vilket borgar för en lång livslängd. Gränssnittet på programvaran ”Time-Tree” är Windows och databasen är per idag MS Access. Kan i framtiden bytas mot MS SQL eller MySQL vid behov.

På nedanstående sida ger vi en övergripande bild av systemet.

1. Bilder på mjukvara hittar du här. (Uppläggning tävling etc)
2. Bilder på mjukvara hittar du här. (Kör tävling)
3. Bilder på hårdvaran hittar du här.


1. Tidtagningssystem övergripande  

Tidtagningen Time-Tree består i huvudsak av följande delar.

1.1 Tidtagningsenhet & Datorer 

  • PC-Server, huvudmaskin. På denna kan samtliga applikationer köras.
  • PC-klienter, används när man fördelar arbetsuppgifter.
  • Nätverksprodukter, hubbar, trådlöst nätverk osv.

  • Tidkortsbankomat

  • Time-Tree tidtagningsenhet.

  • Fotoceller.

  • Tidkortskrivare.

  • Programvaror.

1.2 Övrig elektronik & kringutrustning

  • Scoreboard

  • Fotocellsdisplay

  • Målindikering

  • Tidkortsbankomat


2. Beskrivning av Time-Tree

Här följer en enklare beskrivning av hur Time-Tree fungerar. Givetvis finns det inte utrymme för att gå in i detalj på hela programvaran, utan se detta som en schematisk beskrivning av Time-Tree. Programvaran hanterar alla klasser enligt regelboken gällande handikapp, index. ET osv. Gränssnittet är Windows och all information är på svenska.

Se även ”skärmdumpar”.

Hela programvaran ligger på en PC-server och sköts av en operatör. Som tillägg kan man sedan i steg utöka med en speaker-PC, sekretariat-PC, besiktnings-PC samt PC för ”tidomat”.

Nedan en kort beskrivning av hur anläggningens enskilda delar arbetar. Observera att allt kan skötas från en dator (server) om man inte har kopplat upp sekretariat etc. via nätverk.

2.1 PC Sekretariat
Här sker all registrering av tävlande. Sekretariatet fyller i ett formulär gällande namn, klass, startnummer, sponsorer, bästa tid osv. När alla uppgifter är ifyllda och den tävlande har skrivit under (på papper) klickar personalen på en knapp och uppgifterna blir då lagrade på servern.

Tanken är att denna PC är uppkopplad till nätverket via kabel eller ett radio-LAN.

2.2 PC Besiktningen (kommer till 2006)
När den tävlande kommer fram till besiktningen knappar man in startnumret. Om allt gått rätt till i sekretariatet kommer då den tävlandes uppgifter upp på skärmen inkl ett besiktningsprotokoll. Personalen besiktigar fordonet och om allt är OK klickar man på Okey-knappen och informationen sänds vidare till servern. Även denna PC är uppkopplad via radio-LAN. Vi använder oss av radio-LAN för att slippa kabeldragning.

2.3 PC Operatören (server)
Så fort besiktningspersonalen gett klartecken finns den tävlande tillgänglig för tidtagningen. Vid kvalkörning är det bara för operatören att registrera startnummer och sedan lämna över till starter. När det gäller operatörens roll i tidtagningssystemet vill vi understryka att det krävs goda kunskaper i dragracingreglementet.

2.4 PC Speaker
Speaker-PC ger information om tid (reaktion, 60-fot osv), fart, handikapp, tidigare lopp, aktuell kvalplacering, bästa ET, sponsorer osv. Speaker kan även själv söka information om tidigare lopp under dagen/helgen.

2.5 PC SMS-tjänsten
Denna tjänst är väldigt uppskattad och fungerar enligt följande. PC ansluts till Internet via tex en GSM-telefon (det krävs fast uppkoppling). Så fort en tid blir producerad från tidtagaren skickas denna tid upp till en centralt placerad SMS-server. Allt detta sker helt automatiskt.

Kunden som vill ha tjänsten gör bara följande. Skickar in ett SMS med texten ”nitroz 310 5” på telefonnummer 72105. Detta innebär att kunden får 5st tidkort till sin telefon på startnummer 310. Tjänsten kostar 5 kr/SMS och debiteras kunden direkt på dennes telefonräkning.

2.6 Systemskrivare
På denna skrivare (A4) går det att skriva ut startlistor, klasslistor, stegar, loggar osv. Vi ser en stor fördel i ett val av en snabb laserskrivare.

2.7 Tidkortskrivare (standard)
Denna skrivare är av modell kassaskrivare (termo). Kan med fördel placeras en bit bort från tidtagningsvagnen för att undvika onödigt spring. På tidkortet skrivs samtliga uppgifter ut såsom reaktionstid, 60-fot, ET och fart. Vid körning med två deltagare skrivs två tidkort ut. Eftersom denna skrivare är av ”standardtyp” kan man vid akut pappersbrist springa in på Konsum och köpa ett par tre rullar (80mm).

2.8 Tidkortskrivare / automat (Pro)
Samma skrivare som ovan men med det tillägget att vi kopplar denna till en egen PC med pekskärm. Detta innebär att föraren själv bestämmer när han vill ha ett tidkort och även vilket tidkort. Fördelen med detta system är att föraren kan skriva ut flera tidkort, ta ut tidkort på konkurrerande förare osv.

2.9 Stor Scoreboard
Denna scoreboard tillverkar vi av standardkomponenter från bussar. Det innebär fördelar såsom, driftsäkerhet, låg vikt, enkel installation på plats, den går på 24 volt och kräver ingen avancerad kabeldragning. Går även att utrusta med radiomodem vilket underlättar då man slipper kabeldragning helt.

2.10 Liten Scoreboard
Denna scoreboard placeras med fördel på startgranen. Den underlättar för föarna när man kör index-klasser såsom Bracket & Comp då dessa får startnummer och sin indextid displayad vid granen.

2.11 Nätverk
Vid användning av fler datorer bygger systemet på kommunikation via kabel och/eller radiolänk. Kommunikationen sköts via Ethernet 10base-T vilket är ett säkert och kostnadseffektivt sätt.
 

Det var lite om själva systemet i korthet. Som ni säkert förstår är tanken att detta skall vara ett bra och flexibelt system med hög säkerhet (t.ex. speglade diskar på server). Som vi tidigare nämnt använder vi oss i största möjliga mån av standardprodukter från industrin. Detta är en stor fördel om man måste hitta en reservdel under pågående tävling.


3. Ingående komponenter Time-Tree.

3.1 Systemenhet för tidtagning
Detta är själva hjärtat i hela tidtagningen. Enheten består av ett 19" låda som placeras inne i tidtagningsvagnen. I denna finns två stycken elektronikkort, moderkort och ett kort för styrning av ”gran”. Uppbyggnaden på detta sätt är tänkt för stor driftsäkerhet (lätt att byta uppbrunnet kort vid eventuellt åskväder, eller vid rena handhavandefel). På separat kort vid operatörens bildskärm finns även lysdioder för visuell indikering av status på fotoceller (bra vid ev. felsökning). Systemenheten drivs med 12v likspänning (bilbatteri) vilket innebär en hög säkerhet vid eventuellt spänningsbortfall på 220 volten. Om PC använder sig av 220v bör denna vara kopplad till någon typ av avbrottsfri kraft, typ UPS. Här kan man också med fördel använda sig av en Laptop med batteri!. Kommunikationen mellan tidtagaren och PC sker via en seriell kabel.

Till Time-Tree kan följande fotoceller anslutas.

# Vad Mäter Placering
1 Pre-Stage tid start
2 Stage tid start
3 Guard tid     start
4 60-fot tid 18 m
5 330 fot fart 100m
6 330 fot tid 100m
7 660 fot fart 201m
8 660 fot tid 201m
9 990 fot fart 300m
10 990 fot tid 300m
11 1320fot fart 402m
12 1320fot tid 402m

3.2 Fotocellsdisplay
Till enheten kan man koppla en separat display som visar status på fotoceller. Denna är ett bra hjälpmedel för att på ett enkelt och klart sätt få status på hela banan. Indikeringen sker med gröna & röda lysdioder.

3.3 Vinnare & BreakOut-indikering.
Består av så kallade saftblandare 12v=. Dessa styrs via relä från tidtagningen. Placeras vid mål.

3.4 Fotoceller
Samtliga fotoceller i systemet är elektroniska och av samma modell. Fotocellerna drivs på 12v=.  Anslutning av fotocell sker till kopplingsbox, se sidan 36. Kopplingsboxar och fotoceller är lika för alla punkter vilket medför att när olyckan är framme (en bil kör över) kan man enkelt flytta t.ex. 60-fot till mål så att man garanterat kan slutföra tävlingen.

3.5 Kablage & kontakter
Tvinnad svagströmskabel (0,25 mm²) med två par från respektive fotocell. I systemet används 2-par, 4-par, 10-par och 20-parskablar. Vi levererar kontakter av standarmodeller (D-sub, XLR & CPC). Samtliga kontakttyper finns på Elfa..


4. Avtal, ingående komponenter och prislista

4.1 Förklaring
Grundtanken i detta är att i största möjliga mån hålla ner priset samtidigt som detta skall bli en professionell anläggning. För att uppnå detta kan klubben tillhandahåller stora delar av utrustningen själva såsom datorer, kablar, gran etc. Vi vet att det oftast finns någon inom klubben som kan "fixa själv" och systemet är kompatibelt med vanliga standard industrikomponenter.
Till ovan hör även att man kan bygga ut anläggningen vartefter ekonomin tillåter, alltså man behöver inte införskaffa allt på ett bräde utan kan börja med en PC, en skrivare och ett fåtal fotoceller.
Utöver detta finns även ett krav från vår sida gällande personal som skall sköta denna anläggning. Då anläggningen i stor består av två enheter, mjukvara & hårdvara kräver vi följande.

4.2 Krav på köparens kompetens

4.2.1 Mjukvara
Mjukvara: Kunskap i Windows, nätverk och operativsystemet XP. Dessa kunskaper skall i första hand vara till hjälp när något "strular" och hålla systemet "fräscht". När det gäller att köra programvaran räcker det med normal datorvana, kan man surfa kan man köra programmet!

4.2.2 Hårdvara
Hårdvara: Elektriker med inriktning på svagström. Arbetsuppgiften är att på ett logiskt och effektivt sätt kunna felsöka vid t.ex. problem efter att fotoceller blivit överkörda, kablar avslitna osv.